Igår så ringde jag CC (Cultural Care) eftersom de ringt mig i förra veckan men jag har glömt ringa tillbaks. Det är tråkigt att inte ha fått några matchningar ännu så jag tänkte att det var det de ville prata om. Men det var mest för att checka läget. Hon jag snackade med frågade hur det gick med matchningar, om jag hade fått några. Svaret var ju nej. Hon nämnde då att en orsak kan vara att jag tryckt i för att passa max två barn, så om jag kunde tänka mig att ändra det till tre eller fyra så kunde det kanske ske en ändring. Detta eftersom de flesta familjer har tre barn. Sagt och gjort så ändrade jag det. Som hon sa, man kan ju välja bort och sen så är varje familj olika så ett till barn behöver inte vara jobbigare. 

Jag hoppas på att snart få en matchning. Eller en hel del, vore inte fel. Men just nu känner jag att en skulle göra mig glad. Mitt tålamod är inte 10 av 10 alltid. 

 

Tänk när man har matchat och tackat ja till varandra. Vilken lycka och nervositet som kommer rymmas i magen och tankarna. Ett år kommer kännas som en liten evighet och sen efteråt så kommer man undra var tiden tog vägen. Jag har satt mitt preliminära datum till avgång i slutet av augusti. Tänk att det ca 3 månader kvar. Galet. Längtar.