Igårkväll så spenderades dagen här hemma hos mig. Jag och Anni lagade pasta och köttfärsås. Blev inte som hemma alls, men det var fortfarande gott! Väldigt gott t.o.m.

Sen så satte vi oss och stämde gitarrerna våra och plinkade runt lite. Väldigt skönt att få spela lite på mitt knagliga sätt. Claudia kom över runt halv 10 och så satt vi och snackade och skrattade i några timmar innan hon smet hem vid midnatt. 

När hon åkt så bestämde jag och Anni oss för att göra ansiktsmask. Det var väldigt kul och det blev mycketmycketmycket skratt, haha. Vi poppade även popcorn och det var de äckligaste jag någosin ätit!!! Såå sötade! Uäää.. aldrig mer kommer jag köpa dem. 

Vi gick upp runt två tiden för att gå och lägga oss men låg och snackade i någon timme innan vi somnade. 

 

På något sätt så hade vi bestämt oss för att gå upp runt 9 tiden för att åka till gymmet. H a h a vilket skämt det blev. Vi vaknade vid tio i elva (nu är hon tolv). SÅ skönt att sova länge! Hade nog kunnat sova lite längre men Anni hade en tid att passa så jag fick gå upp för att låsa dörren efter henne, så då vaknade jag till och kommer inte kunna somna om. 

Så nu sitter jag här och väntar på att Anni ska komma tillbaks och Claudia ska sluta jobbet. 

 

Hare fint gott folk, rulla lungt!

Jag glömde helt bort att skriva om min systers födelsedag i lördags! 

 

Så alltså.. I lördags så fyllde min mitten lillasyster 13 år! Nu är hon äntligen en tonåring och halvvägs till att bli vuxen! Bra jobbat tösen! 

Kan inte fatta att hon redan är så gammal. Det var ju igår hon var en liten skrutt som jag gick runt och störde och retade hela tiden. Eller tydligen inte. Men okej, det känns som det. Eller inte riktigt det heller, men det borde kännas som det? Förra året, förra året kändes det som det var. 

Duktig som jag är så har jag inte skickat hennes paket ännu.. Men det kommer! Frukta ej! Jag drar mig bara för att gå till det arga postkontoret!

STORT GRATTIS PÅ DIN DAG TINDRA!! DU ÄR EN UNDERBAR SYSTER OCH JAG KAN KNAPPT VÄNTA TILLS VÅR SOVA ÖVER I MITT GAMLA OCH DITT NUVARANDE RUM!!! KOMMER BOKSTAVLIGT TALAT BLI EN KVÄLL ATT MINNAS. 

Du är en fantastisk syster som alltid uppmuntrar mig och har flera komplimanger på lager ifall någon är i behov av en (även om de också inte är i behov av det). Självklart så bråkar vi med, det är ju en del av att vara syskon. Går inte att undkomma. Älskar man någon så är det naturligt att man börjar bråka. Bråkar man inte alls så skulle jag nog säga att det är något som är fel. 

SAKNAR DIG EN MASSA SYSTERYSTERN MIN!!! 

PS. I LOVE YOU!

Dag 1:

Dag 2: 

Fullständigt namn: Lisa Sofie Nicolina Ekström.

Födelsedatum: Nittonde November Nittionhundranittiofyra.

Bor: Just nu i Amerika.

Lever för: Familj, vänner, musik och RESOR.

Familj: Mor & Far, 4 syskon, hund och 3 katter.

Favoriter: God bok, te, njuta av livet och resa varhelst jag kan.

Places to go: Australien, Nya Zeeland, Indien, China, Afrika någonstans, Mexico och lite överallt i Europa.

Sysselsättning i brist på liv: Internet, tv-serier, sova, överanalysera in i minsta detalj och alltid ha fel. Sen att jag sitter och skriver detta då med, hehe.

Äldsta minnet: Har jag ens något? 

Bästa dagen i livet: Utan tvekan studenten!

Planer för framtiden: Resa överallt när möjligheten ges, bo och studera utomlands.

Konstigaste drömmen: Tror inte ni vill veta..

Svagheter: Choklad, brittiska tv-serier och beslutsångest.

Sämsta val i livet: Hålla mig undan från det som ger mig en massa endorfiner.

Nu var det allt länge sedan jag skrev, men har som sagt varit upptagen. 

Petra anlände i tisdags och efter lite åkande fram och tillbaka så satt hon äntligen i sätet bredvid mig och vi kunde börja våra dagar tillsammans. Jag får erkänna att när jag såg Petra på stationen så blev det hoppande, skrikande och någon tår fälldes. Av mig då mest, hehe. 

Keller var på lacrosse så vi körde och hämtade honom och åkte sedan hem och hon fick träffa resten av familjen. Vi åt, bar upp hennes packning till mitt rum och slog oss sen ner på sängen och snackade om allt som hänt sen sist. Jag kunde inte fatta att hon var där. 

 

På onsdagen så tog jag barnen till skolan på morgonen och sen under dagen så åkte vi med Anni till Barnes and Nobles för hon skulle köpa present till sitt värdbarn och sen var vi hemma lagom till lunch. Barnen hämtades och de var som små änglar! Gjorde allt man bad dem om och klagade nästintill ingenting. På kvällen gick vi ut och åt på en mysig restaurang, Mount Washington. Där satt vi i några timmar. 

 

Torsdagen under dagen så segade vi oss i sängen rätt länge och sen så tog vi oss en promenad i sommarvädret (+22) där jag visade henne mitt område. Barnen var små änglar även denna dagen! (Jag undrar vad Petra gjorde med dem.) Kvällsmat åt med familjen eftersom det blev sista kvällen innan de åkte. Sen hängde vi på mitt rum resten av kvällen. 

 

På fredagen så körde jag Till (tysken) till busstationen och sen när jag kom tillbaks så gjorde vi oss redo för att åka ner till hamnen och sen köra till Arundel Mills för lite shopping. Vi gick runder hela hamnen och sen käkade vi på Five Guys där Petra höll med om att det var en av de godaste hamburgarna hon ätit! Vid Arundels så shoppade vi lite och sen köpte hon en av de godaste milkshakesen ever. Hon blev riktigt mätt på den, haha. 

På kvällen så åkte vi till Ikea för att äta påskmiddag med Klara och hennes kusin. Det var väldigt trevligt och efteråt så åkte vi och kollade på Captain America 2. Väldigt bra film och sjukt snygg skådespelare! 

 

Lördagen begav vi oss till Washington. Tog oss ett bra tag att komma dit och sen ännu ett bra tag att hitta parkering. Det var nämligen festivaldag och så galet många människor och bilar. Men efter många om och men så hade vi parkering och vi började turistandet. Det var galet skön och varm dag och vi hade riktigt trevligt i huvudstaden. Efter några timmar var vi helt slut och begav oss hemåt igen. Vi käkade tacos och Anni och Claudia kom över ett litet tag. 

 

Söndagen så gick vi upp tidigt och begav oss till flygplatsen, ckeckade in hennes bagage och sa hejdå. Men det var inte så jobbigt att säga adjö som jag trodde. Antagligen för att det slog mig att jag träffar henne om lite mer än fyra månader. 

Vid middagstid så kom Anni och Claudia över och sen åkte vi och handlade lite för vår BBQ/grillning som stod på schemat. Åkte och hämtade Klara sen efter handlingen. Sen bestod resten av eftermiddagen och lite av kvällen av ätande och snackande. 

När de andra åkte så körde jag hem Klara med och sen tog jag tag i att städa upp efter oss. 

Somnade i soffan och har något svagt minne av att jag går upp mitt i natten och lägger mig i min säng. 

 

Bilderna som togs under veckan kommer senare. 

 

 

I helgen åkte jag, Anni och Claudia till en marin bal i Annapolis. Oehört mycket folk i klänningar och marinkostym! Men innan balen så gick vi runder i Annapolis (så oehört fin och mysig stad!), checkade in på hotellet och gick och åt på ett mysigt ställe.

Det var kul att få klä upp sig och få dansa som en kackerlacka på dansgolvet igen! Varken jag eller Claudia är världsmästare på att dansa så vi körde på taktiken att ge allt man har och lite till och skita i vad folk tyckte. Roligt hade vi så det lönade sig. Träffade några au pair kompisar där med och pratade lite med dem. 

 

En trevlig killade började dansa med oss och hängde med oss resten av kvällen. Nästa dag så smet vi tre och killen + hans rumskompis och käkade brunch i hamnen. Gentlemänaktiga som de var så betalade de notan. Aldrig varit med om det innan och tycker allt det ska börjas med hemma! (Enligt min vp så betyder de att de förväntar sig en andra träff. Vadå träff liksom? Det är ju inte precis så att vi har haft en första träff?) Alltså amerikanare.. 

Pågar, börja betala notan så höjer tösen er till skyarna! Iaf jag, haha. 

Nejmen, sen så visade de oss runt lite i Annapolis och på deras marinbas. 

Sov bara tre timmar den natten (la oss 5 och vakna 8) så vi smet hem runt ett tiden. Jag somnade i bilen och sov hela vägen hem. 

Bastilles sångare påminner mig om Ted Mosby (HIMYM). Nu snackar vi utseendet då och inte sångröst. Teds sångröst är inte ens i närheten av vad Dan Smiths. Dans sångröst är, helt ärligt, en av de bästa jag hört och vet. Att någon dag få se dem live är en av alla drömmar. 
Läste nyss att de faktiskt kommer komma till Columbia i Maryland (30 min härifrån) den 10 maj. Men jag har dumt nog inga pengar till det! Vilket gör mig ledsen. Fast ska jag vara helt ärlig så ser jag dem hellre i London!
KLICKA NU PÅ KLIPPET OCH NJUT AV FANTASTISK MUSIK OCH GÅ INTE BARA FÖRBI DET! 

 

 

 

 

Ps. Hahaha, jag är inte den första som tycker det! 

Fick för två timmar sedan ett riktigt sug efter Jönssonligan. Jag satte på Cornflakeskuppen och kände hur nostalgin flödade! Hade helt glömt bort hur roliga de är. Är det någon mer än jag som har missat att Sickan läspar? Haha, aldrig lagt märke till det förr. Men min absoluta favorit är Ragnar! Han är killen med stil! Men sen är ju inte Harry med alla sina smällare helt fel heller, han är ju för underbar.

 

Jönssonligan kollade jag hur mycket som helst på när jag var mindre så det var fantastiskt att kolla på dem igen! Alla de olika dialekterna som folk pratar i filmen. Finns ju nästan ingen som har samma. Redigt grova dialekter med. Kära, härliga, svenska dialekter!

 

Inte det roligaste videoklippet men det enda jag hittade. 

 

Ragnar: Farsan, syrran, morsan,och jag har varit uppe hela natten och meckat. Fick den färdig imorse. En flådbil.

Sickan: Flådbil?

Ragnar: En flådig lådbil blir en flådbil! Lysande va!?

 

Sickan: Jag har en plan.

Ragnar: Nu igen..?

Harry: Kan du inte ha något annat som omväxling ibland.

Tiden rusar verkligen förbi. Idag är det 140 dagar tills (förhoppningsvis) planet lyfter mig över Atlanten tillbaks till mitt hemland. Har klarat av 226 av 365, känns otroligt bra. Speciellt efter att jag inte trodde jag skulle klara det när den största hemlängtan, jag någonsin känt, slog till i januari. Jag höll verkligen på att ge upp, men med allt som var inplanerat för våren och sommaren med kompisar, resor och konserter så var det inte aktuellt. Det gjorde inte hemlängtan lättare men det gjorde att biljetten hem aldrig bokades. Vilket jag är hemskt lycklig över nu. Har haft så otroligt bra dagar och haft så skoj efter det och jag har så många roliga dagar till att se fram emot. 

Något annat som är helt otroligt är att om en vecka så hämtar jag upp Petra! Vilket är helt fantastiskt och helt helt heeelt omöjligt. Alltså jag menar, hallå, det var ju nyss vi bestämde att hon skulle komma! Det var ju 5 månader tills hon skulle flyga till Chicago. Eller har jag fel? (Tack och lov att jag har fel!) Det är för mig det bästa att tiden går så fort nu, för jag vill bara ha henne här nu!

Igår vid kvällsmaten så frågade Chris Ashley hur det går med sökandet av en ny au pair. Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera eller vad jag skulle säga. Borde jag kommentera? Sitta tyst? Fråga dem om det? Vara glad? Känna mig stött? 

Jag gjorde ingetdera riktigt, utan blev mer chockad över att det faktiskt inte är så mycket tid kvar innan jag borde börja planera hemresan, tänka på packningen och säga hejdå till allt och alla här. Så det är ju fullt förståeligt att de börjat kolla på ny au pair. Jag tänkte väl mer att det är ju rätt långt kvar ändå tills det är dags, så även om min hjärna är med på noterna om att tiden går så var den tydligen inte riktigt med ändå. 

 

En helt annan sak. 

11 dagar kvar tills Petra kommer. Jag räknar ner och blir så glad och börjar le varje gång jag tänker på det! Hon är fin och jag kan inte fatta att hon redan är i USA med sin kör/skola. (Hon går på Glimåkra Gospel så de har turné i Chicago.) Jag umgicks med henne i nästintill 3 år  varje dag i skolan, speciellt sista året. Vi var ler och långhalm som alltid hittade något att skratta och prata om. Hon är min underbaring som ser allt i livet från den ljusa sidan och alltid får folk att le och skratta. Hon är personen som inte behöver anstränga sig för att folk ska tycka om henne, alla gillar henne direkt. Petra, min pluggekompis. Kommer aldrig glömma våra plugg vs "plugg" kvällar tillsammans, lika mycket gojja som plugg varje gång. Att ordbajsa är vår grej.