Jag är överdrivet sentimental. Denna dagen har varit så bra men sluat i rena rama hormonsvägningar. Tårarna kom/kommer fortfarande. Är så förbannat trött, har mensvärk och saknar min familj och vänner så det dånar om det! Att dessutom inte kunna sova ut inatt gör mig så nere. Sov inte alls mycket inatt pga av mensvärk som aldrig gav med sig och har redan sovit alldeles för dåligt denna veckan. Jag räknar inte med mycket sömn inatt heller och sen börjar nästa jobbvecka igen som betyder ingen tid att sova ut. JAG ÄR HELT SLUT OCH BEHÖVER SOVA så att slutar sakna alla där hemma ännu mer så att hemlängtan inte blir värre än vad den redan är. Jag medger att ger någon mig en bilijett hem nu så hade jag inte tvekat att ta den. Vill hem till min familj.