Jag är hemma gott folk. Jag är verkligen hemma. 

 

Så som sagt så har jag ju kommit hem tidigare än beräknat. Jag har medvetet lurat allihop och sagt fel tid och datum för att jag ville överraska familjen och några till. Så jag åkte i tisdsags från Dullas Airport i Virigina klockan 20:35. Jag flög till Island (fick inte reda på förrän efteråt att det finns en aktiv vulkan som kan få utbrott när som, haha) och bytte sedan till ett annat flygplan som tog mig till Kastrup, Köpenhamn. Flygresorna gick verkligen bra. Flög med IcelandAir och har ingenting att klaga på. Smidigt och bra och inga förseningar eller annat. Min gitarr skulle egentligen ha gått som ett 3:e bagage, för jag hade ett hårt fodral (även om jag ringt och frågat om detta 2 ggr för att veta säkert att jag inte behövde checka in det), men de var schyssta och lät mig ta det med mig till flyget och fanns det inte plats att sätta det någonstans så skulle de checka in det gratis åt mig. Det fanns ingen plats så fick det incheckat gratis. Yay! 

 

Väl på Kastrup när jag hämtade väskorna på rullbandet så kom aldrig min gitarr. Jag började bli lite orolig och väntade ett tag, men fortfarande ingenting. Så jag gick över till SAS information och pratade med dem. De sa att det finns ett 2:a band där väskor kom ut på med. Och visst var min väska där, såg den direkt, så det var bara att ge sig ut genom dörrarna och såg Carro och Andrea direkt! Vilken lycka det var att se dem. Vi körde till Lund och jag o:ade mig och a:ade mig hela vägen, haha. Väl i Lund så släppte vi av Carro vid tåget på stationen, jag och Andrea parkerade under ICA och gick och handlade lite mat. Hon hade inte ätit något sedan frukost och jag på 24 timmar, så vi var rätt hungriga. Vi köpte grillad kyckling och vitlöksbröd. Sååå god kyckling!!! Insåg inte att jag saknat svensk kyckling, haha. 

Jag hade luskat ut vilken tåg Sebastian brukar ta hem från jobbet. Så jag och Andrea stod på stationen och väntade. När tåget kom in så såg vi Sebastian och mitt hjärta gick upp i 200 och jag var så så så nervös. Fick tårar i ögonen och väntade på att han skulle komma upp rulltrappan. När han väl kom upp så såg jag att det inte var han. Vilken besvikelse! 

Jag och Andrea letade reda på Therese och Antons lägenhet för att överraska dem. De var så klart inte hemma så precis när vi fått upp gps:en till Sebastian lägenhet så ser jag Anton så jag springer ut och skriker "Heeeeej!!" och sen så ser jag Therese med. Riktigt kul. Så vi beger oss upp till deras lägenhet. Therese undrar om jag vill träffa Malin, hon bor i huset bredvid, så jag säger javisst såklart. Visar sig att Malin är ute på sin balkong så Therese säger mig att gå ut på deras och säga hej. Så det gör jag såklart. En minut senare så är Malin över och jag säger hej till henne med. Jag ber om hjälp att luska ut var Sebastian är och när vi vet så beger vi oss till stationen igen och jag är så himla nervös. Självklart lyckas vi missa honom. Så det blir till att än en gång köra vidare men denna gången till hans lägenhet. Sen så går vi och knackar på hans dörr. Hans reaktion när han öppnar dörren var värt allting! Som jag saknat honom. Efter ett tag så säger jag till honom att packa lite för han ska med och överraska resten av familjen. 

Han säger att han ska bara fixa någonting först och när han kommer tillbaks så har han med sig Frida. Och om vi båda blev överraskade, haha. Riktigt kul att träffa henne! 

 

Vi begav oss mot Tånneryd. (Blev lite Ed Sheeran på vägen så klart.) När vi väl kommer upp mot huset så ser jag Tindra komma gående efter hennes springrunda. Hon vänder sig om och vinkar och ler och när hon ser mig så tappar hon ansiktet. Vi parkerar och springer upp och hon kramar om mig länge och väl. Vi går in och jag går upp för trappan och in och ställer mig vid dörren till Nicolinas rum. Hon ligger i sin säng och läser och hon kollar upp när hon hör mig (fast hon inte vet att det är jag) och sen tar det två sekunder innan hon inser att det är jag. Så kul. Vi kramas och pratar lite och när vi beger oss ut ur rummet så går en trött Thea ut ur mammas och pappas rum och när hon ser mig så sträcker hon upp armarna och slänger sig i min famn. Så lycklig hon blev!! Det visar sig att mamma och pappa var nere i byn och skulle komma hem snart. Vi hämtar in min packning och Andrea ber mig köra undan bilen (vi parkerade den mitt på vägen innan) och precis när jag gör det så kommer bilen upp för backen. Så när jag kör undan och parkerar så parkerar mina päron bredvid mig. Deras ansiktsuttryck när de ser mig och inser att det är jag var oslagbar! Så himla kul! Sen blev det kramkalas igen! Några timmar senare så har jag ringt mormor och morfar och pratat och skrattat en massa med familjen och Andrea. Andrea beger sig iväg hemåt runt 10-tiden och vi börjar göra oss redo för att sova. Fast jag kommer inte i säng förrän runt midnatt. 

 

Så detta var första dagen. Hade kunnat göra den lite mer detaljerad men det får vara. Vill man ha mer detaljer så får man helt enkelt snacka med mig i egen person.