Hur sällan är det inte nuförtiden som min underbara syskonskara är samlad? Om jag inte hade befunnit mig på andra sidan Atlanten, så hade det nog varit lite oftare. Men fatta ändå att det var 144 dagar sedan alla var på en och samma plats? Det var alldeles för länge sedan. Alltså, skype finns ju och vi har skypat allihopa på en och samma gång. Men sen när är det detsamma som att sitta i samma rum och kunna föra en vettig konversation utan en massa hack pga dålig koppling. (Fast vettiga och vettiga.. vi har egenltligen inte haft så många vettiga konversationer. Mer pratat om varför himmeln inte är rosa och gräset lila. Okej, inte just det kanske men ni fattar.) Självklart finns det ju inget som går upp mot det. Men jag är hemma om 223 dagar om jag kommer den 19:e. Så +/- blir det väl runt 225 dagar, skulle jag säga! 

 

Tänkte bara säga att jag saknar er en massa! Och jag vill så verkligen ha en kladdkakekväll med vanlig mjölk, vanlig vispgrädde (inte någon äcklig sprejgrädde..urk) och te. Inte bara med alla syskon utan då även mina älskade föräldrar inräknade och ja.. Signe, även du är inräknad. Fast du behöver inte lägga en brakare, det ska ju ändå vara lite fin/mysig stämmning. Men det är en typisk hemma känsla ändå när du fiser ner hela nedervåningen så den gången är det väl ändå helt okej. 

 

Jag har världens bästa syskon att skratta och bråka med!