Är väl dags att skriva ett ordentlig inlägg med lite tankar och känslor över min sista tid här. Jag har mindre än en månad kvar. Om en månad så är jag hemma i Smålands djupa skogar med blandade känslor. 

 

Varför ska man alltid förflyttas igen när man precis har kommit in i allting och accepterat var man är i livet. Jag lyckas verkligen med att inte stanna längre än att jag har precis är helt okej och glad med var jag är. Har sen runt april verkligen börjat trivas på ett helt annat plan och allt det som var svårt innan slutade helt plötsligt vara svårt. Njutningen av att bo här är så otroligt annorlunda från början av året. Jag är fortfarande inte jättefötjust i allt med Amerika, men det är okej. Allting är okej och om mindre än fyra veckor så rycks det undan. Att det var mitt eget val är jag väl medveten om och jag står fortfarande fast vid det. Men det är bittersweet (sursöt?) (ja, jag googlar nuförtiden många ord till svenska för jag kan dem inte längre) hela grejen. 

Jag ska alltid lyckas med att rycka upp mig själv när jag har det bra. 

 

Okej, just nu så panikar jag över att komma hem. Inte så mycket över vad jag ska göra med mitt liv för den frågan är lite väl stor. Men stora frågor som hur det kommer det vara? Vad kommer ha förändrats? Kommer det vara bättre? Sämre? Hur snabbt kommer jag bli trött på Sverige? Kommer det vara mindre än jag kommer ihåg? (Sannolikheten är rätt stor.) Hur mycket svengelska kommer jag prata? Kommer jag hitta ett jobb? Hur svårt kommer det vara att inte kunna gå över till Anni/Claudia varje dag? Att inte kunna ringa dem om något händer. Hur kommer det vara med kompisar från Sverige? Kommer min "utveckling" (inte inom humor eller barnslighetsnivå den är likadan om inte värre) att påverka hur folk ser på mig? Hur svårt kommer det vara när jag hör en låt på radion som jag alltid goofade runt i bilen med "the gang"? Soo many memories people!

 

Sen finns det de frågor som är mindre stora, nästintill dumma. Kommer katterna och Signe känna igen mig? Hur lång kommer Thea och Tindra vara? Kommer jag gilla svensk mat och mjölk? Kommer allting vara tråkigt? Kommer mitt duntäcke vara så skönt som jag kommer ihåg det? Kommer Thea väcka mig varje morgon? (dum fråga, ja det kommer hon) Hur snabbt kommer jag ur min jetlag? Kommer skogen lukta fräsch svensk skog? Vad för julklappar ska man köpa nu när julen närmar sig? Hur många koppar te ska jag dricka? Kommer jag fortfarande vara rädd för skogen när det är mörkt ute? (pfff, självklart) Hur mycket choklad ska jag tröstäta mig med? 

 

Ja livet är bra nu men värsta berg och dalbanan! Anni säger hejdå till Claudia nästa helg så det är mycket snyftesnack och vi är arga/ledsna/tysta/förtvivlade för att tiden går så fort. Fy farao vad jag kommer sakna dem!!

 

Blev inte riktigt det inlägget jag hade tänkt mig. Hade tänkt försöka förklara en del känslor men blev mer frågor än förklaringar här. Bra jobbat Sofie.. Hur som haver gott folk, jag längtar och längtar inte att få komma hem. Så ha de bra så synes vi snart folket.