Som sagt så spenderade jag en vecka i Miami med Anni.

Dag 1, lördag: Semestern började med att jag sov hos Anni från fredag till lördag. Sen så kom Claudia och Sofia. Vi slängde in pakningen i Claudias bil och eftersom jag var minst så fick jag smita ner i en barnstol (vi vet inte hur man får bort dem eller sätter tillbaks dem för den delen så ve bestämde oss för att vara lite olagliga). Sjukt obekvämt och jag gör aldrig om det. Men lite småkul för jag såg tydligen ut som en förvuxen bebis, eller likanande. 

Flygandet gick bra och taxin till hostelet var den dyraste jag någonsin åkt. Väl framme så checkade vi in och sen tog vi oss en liten promenad i området. Hostelet var väldigt fint och bara två små kvarter från stranden (Miami Beach). 

Dag 2, söndag: Vi sov ut på morgonen och vaknade bara till lite för att käka frulle, sen gick vi och la oss igen. Oj, vad skönt det var att sova! Sen så drog vi till stranden och gick längs med havet, stannade när vi kände för det och turistade lite. Blev lite glass istället för frozen yoghurt. Sen blev det en tidig kväll för oss. Vi chillade på rummet och gick och la oss i vettig tid. Båda lika trötta, glada och nöjda över dagen och att vara på semester. 

Dag 3, måndag: Sov ut igen. Och dagen såg bokstavligt talat ut likadan som andra dagen. Vi bokade även bussbiljetter till Orlando, Disney World, tur och retur. Och sen så köpte vi biljetter till själva Disney World Main Park. 

Dag 4, tisdag: Blev att gå upp tidigt för att promenera till stället där bussen skulle hämta upp oss klockan 6 på morgonen. Sen så sov vi lite på bussen och ca 4-5 timmar senare så var vi framme på Disney World. Oj, vad lycklig Anni var. Jag säger bara det, Disney World är ett coooolt ställe! 

Något som jag aldrig kommer glömma var när vi stod i en kö till någon Ariel sak som vi inte visste vad det var. Efter 45 min så släpps vi äntligen in och 10 sekunder senare så är det över.. Tydligen så var det enda man kunde göra var att ta ett foto med Ariel. Haha, doooh! Så 45 minuter som vi skrattar gott åt nu. Efter det så kollade vi alltid upp vad det var för något innan vi gick in på det. Hehe, man vill ju vara på den säkra sidan. 

På kvällen så såg vi ett ljuståg (eller vad de nu heter) och efter det var det dags för raketerna!! Klockan 8 så började det mest fantastiska på hela dagen! De hade någon sorts filmshow på slottet (alltså på slottet, väggarna) och efter det så började de skjuta så galet coola raketer!! Har aldrig sett något likanande! Det var riktigt coolt och jag kommer nog tyvärr alltid jämföra de raketerna mot alla andra jag kommer se i mitt liv nu. Kommer bli svårt att klå det! 

Efter Disney så började det roliga. Vi hade bokat den första bästa bussen hem, klockan 5:10 på morgonen. Så vi bestämde oss för att vara busiga och sitta uppe hela natten på Denny's och Gyllene Måsen. Sagt och gjort vi tog en taxi till adressen där bussen skulle gå ifrån och sen så gick vi till Denny's som låg bredvid. Där satt vi och fjöntade oss från klockan 11 till 3 på morgonen.

Dag 5, onsdag: Sen så kände vi att de började kolla konstigt på oss så vi tog och flyttade oss till IHOP som låg bredvid (ibland är det allt bra med en massa snabbmatsställen på en och samma ställe). Fick bli IHOP istället för Gyllene Måsen för det var stängt. Där satt vi till klockan kvart, tio i fem och begav oss sedan till parkeringen där vi skulle bli hämtade. 

Det enda problemet var att det var vääääldigt kallt och bussen var sen. Så vi kom inte på den förrän runt 5:45 och sen somnade jag vid 6 och sov ända fram tills vi kom till Miami. Eftersom det bara var jag och Anni på bussen så var det en liten minibuss och vi kunde bre ut oss. Pga av att det bara var vi två så kom vi fram en hel timme tidigare. Jag klagade inte.

Väl framme så gick vi direkt in på rummet och la oss i våra sängar och sov till klockan 7 på kvällen. Vaknade till i några timmar och gick sedan och la oss igen.

Dag 6, torsdag: Chillaxandet började igen. Långa morgnar och mycket sovande, solande och promenader på stranden. På kvällen smet vi till Papa Johns, en pizzeria som är utmärkt, tog med pizzan till stranden och satt där och snacka i några timmar. Sen blev det midnattsdopp. 

Dag 8, fredag: Chillandets anda. Jag levde på 3 dollar på hela dagen, eftersom jag är sämst på att hålla reda på pengar. Men är man ung så är man inte så kräsen och man klarar sig. Det var inte så farligt som det låter faktiskt. 

Dag 9, lördag: Vi chillande x3 denna dagen. Vi gjorde inget som vi absolut inte kände för och så på kvällen så köpte vi hamburgare på ett av de bästa hamburgarställena som finns i denna värld, 5 GUYS!! Där snackar vi rediga hamburgare! Sen gick vi till stranden och satte oss där. Efter ett tag så kom det upp en gubbe och började snacka med oss. Äckliga pervo gubbe. Ni vill inte veta mer, lovar. Vi gick iaf hem snabbt efter det. Sen så packade vi eftersom det var att gå upp klockan 4 på morgonen dagen efter. 

Vi hade fått en ny rumskompis dagen innan som vi började snacka med denna kvällen. Hon var från Australia och heelt underbar. Redigt härlig person och vi snackade alla tre i några timmar. Hon fick mig att längta till Australien! Så nu har jag ännu ett drömresemål. Eller har alltid velat smitta dit men nu mer än innan. 

Dag 10, söndag: Vaknade klockan 4 på morgonen av alarmet efter 3 timmars sömn. Taxi till flygplatsen och sen blev det väntan ett tag innan det blev att gå på planet och flyga tillbaks till Baltimore. Väl framme i Baltimore hämtade vi ut Anni's bagage och sen kom Ashley och Keller och hämtade upp oss. Vi smet hem och jag packade upp och lekte lite med barnen innan jag smet för att träffa Anni, Claudia och Sofia. Blev bara en snabbträff innan jag smet hem igen och chillade i sängen med film och telefonsamtal. 

 

 

Så gott folk, här har ni textversionen av min semester. Bildversionen kommer snart. 

Just lämnat en mycket god och kär vän till mig på flygplatsen, Sofia. Vi har bokstavligen sett varandra varje dag sedan 5 månader tillbaka (utom några dagar över jul och min semestervecka) och jag vet inte vad jag ska göra utan henne här. Tack gode Gud, att ingen av de andra lämnar, jag hade inte klarat det, och att vi lever så nära varandra hemma i Sverige! Saknar dig så mycket!!

 

Några tårar fälldes när vi krama om varandra och sa hejdå. När jag sen vände mig om för att gå så började tårarna trilla och jag kunde inte hejda dem. Jag grät hela vägen till bilen och hela vägen hem. Du är verkligen en på miljonen Sofia och vi har haft en sådan hiskelig tur att vi passat ihop som ler och långhalm. 

Då var det dags för ännu en födelsedag!! Min underbart vackra kompis Judit fyller år! Hon är en vän som jag uppskattar att hänga med! Hon vet vad hon ska säga och vet hon inte så räcker det alltid att hon bara är där. Hon hjälper en utan att hon vet att hon hjälper en. Hon är så fin och jag tycker om henne! 

Hon fyller 17 men det har alltid känns som om hon är äldre än vad hon är. Man kan ha väldigt fina och djupa samtal med denna kvinnan! 

Vår vänskap började för 4 ½ år sedan och har bara vuxit genom åren och jag planerar inte att den ska försvinna, det är hon för bra för. Saknar dig Judit så väldans mycket! Den dag då vi får kramas om igen kan inte komma snart nog! Jag önskar dig all lycka och glädje på din dag! Det förtjänar du verkligen. Tycker om dig! 

Om jag åker hem den 19:e augusti, samma dag som jag åkte så har jag 200 dagar kvar. Känns konstigt. 200 dagar är ju inte så mycket. Eller? Automatiskt så säger jag nej. Nej, det är inte mycket. Och verkligen inte mycket om man ser till allt jag ska hinna med. 156 dagar avklarade. 

Ibland känns det överväldigande mycket! När jag tänker på hur mycket jag missar av allt som händer där hemma. Syskonen som blir äldre och hittar på nya saker, får nya intressen, har de jobbigt ena dagen och bra nästa. Föräldrarna som sliter häcken av sig varje dag för att vi barn ska må så bra som möjligt och ha allt det vi behöver och lite till och på hur mycket de renoverar där hemma. Vi har ju möjligtvis får när jag kommer hem!?
Ibland är jag så rädd att något allvarligt ska hända familjen där hemma och det gör att jag får en otrolig längtan att bara smitta hem och krama om dem allihop. Men det funkar ju inte rikgit så. Jag litar på att jag kommer få se dem igen när de möter mig på flygplatsen i augusti, allihop! Alltså 200 dagar är ju faktiskt inte alls mycket!! 

Om två månader kommer äntligen Petra, en månad efter det kommer Andrea och Carro och sen är det bara tre månader tills jag beger mig hem. Det kommer gå så fort. 

 

Så alltså, min syster Nicolina idag fyller du 17. Det betyder att om ett år så kan du ha ett körtkort i dina händer, du kommer gå och bli myndig, du kan dricka lagligt om du skulle vilja det, du har bara lite mer än ett år innan du tar studenten. Ett steg närmare vuxenlivet helt enkelt. Känner du dig vuxen? (Skulle du möjligtvis känna dig vuxen skulle jag bli förvånad.. Tvivlar på att det är många som känner sig vuxna även om de är 22 eller liknande.)

Det gör mig ledsen att inte kunna vara där med dig på din dag och fira dig med familjen. Min fina systeryster som jag tycker så mycket om. 

 

Dig har jag ju alltid mina filmkvällar med som inträffar nästan varje vecka, bara för att vi kan liksom. Vi poppar en skål med popcorn, gör te, väljer ut en film vi sett alldeles för många gånger (vilket oftast blir antingen Pirates, Gladiator, LOTR, Samurajen, Harry Potter eller Chocolate), och så slänger vi ner oss i soffa (där vi möjligtvis bråkar lite om vem som ska få hörnan) och sen så sitter vi där till midnatt och tycker vi har det så gött. För det mesta är Tindra med och ibland kommer mamma eller pappa med på ett hörn och sen så smiter dem, fast okej mamma brukar stanna och sitta med oss hela filmen om hon inte är för trött. Men annars är det ju inte heller ovanligt att både jag och mamma somnar till filmen och du och Tindra är de enda som ser hela filmen. 

Det hade varit så perfekt att ha en sådan dag imorgon efter födelsedagsfikan med familjen. Det är ju fredag och allt. Så jag har bestämt att vi har en hel del att ta igen när jag kommer hem! Vi har en hel rada med filmkvällar, en massa sitta-i-köket-och-dricka-te-för-att-det-är-så-ljuvligt-gott-och-vi-vet-hur-man-dricker-te-på-riktigt-plus-att-vi-har-de-bästa-tesorterna-som-finns (äkta vara ska det vara!) och några övernattningar där vi knuffar ut varandra från sängen för att det inte är en dubbelsäng. Visst låter det bra! 

 

Visst har det redan varit tre i familjen som fyllt år sedan jag lämnade Svea, och några kompisar, men det gör det ju inte lättare att vara borta när någon fyller år. Så, du ska veta Nicolina att jag saknar dig så väldans mycket!!! Du är den bästa tekompisen som finns! Även om vi (jag + Sebastian) fortfarande har lite roligt åt hur du började dricka te, hehe. Lovar att hitta dig en fin tekopp härifrån som du kan dricka ur! (Bli inte förvånad om jag hittar den fulaste och tycker du kan ha den bara för att den blir så dära ful så att den blir någorlunda fin. Ja, du fattar vad jag menar.)

Jag är hemma från min semester och imorgon så börjar jobbet igen. Har som sagt spenderat en vecka med min vän Anni i Miami, Florida. Det har verkligen varit en fantastiskt underbar och avslappnande resa! Har bokstavligt talat bara sovit, legat på stranden, vilat, gått längs med havet i timmar, turitstat och en farit tur till Disney World. Det kommer en bättre beskrivning på allt som hänt längre fram men jag sammanfattar den med en mening; PRECIS vad jag behövde.

Är lite småtaggad på att börja jobba men samtidigt som alla andra morgnar så är inte morgonen jag ser fram emot riktigt. Barnens humör vet man aldrig var man har de på morgonen. Man kan bara hoppas att den är på rätt sida, om inte så är det bara till att göra det bästa av saken. Men jag ska fortsätta som jag började för två veckor sedan. Gå upp tidigare och klä på mig (inte gå i pyjamas, då kommer jag inte ur den), läsa bibeln, vakna till, fixa mig, bädda sängen (vilket jag fortfarande försöker komma på en vettig anledning till varför, man ska ju ändå sova i den sen igen på kvällen), osv. Ja, ni fattar. Allt för att jag ska vakna till och förhoppningsvis smitta av lite av ens pigghet på barnen så att de blir på bättre humör. Plus att jag inte fastnar i min vardagskoma lika lätt om jag gör allt detta. 

 

Har en hel del att fixa denna veckan + en massa skypande med mina fantastiska människor som jag har lyckan att känna till, så jag hoppas på pigghet från min sida och en massa hängande med Sofia. Det är hennes sista vecka i Baltimore innan hon flyttar till Chicago! Hon har nämligen äntligen matchat med en familj! Så vi är glada över att hon inte lämnar landet, men oj vad vi kommer sakna henne. Jag kommer speciellt sakna att ha en svensk att snacka med och umgås med under dagarna. Får dra upp Anni ur sängen tidigare på dagarna så jag har någon att umgås med.

 

Rulla lugnt i livet!

Enligt räkning så har jag varit här i 5 månader idag. Känns otroligt. Har märkt att man alltid har dubbla känslor om tiden här. Samtidigt som man tycker den har gått snabbt så har man (iaf jag) alltid känslan av att den går så långsamt också! Det är en konstig känsla som jag aldrig riktigt tänkt på förrens jag kom hit. För visst har alla denna känslan någon gång i livet. Man behöver ju absolut inte åka utomlands för att känna den. Räcker att gå i skolan. 

 

Min första dag på min 5:e månad spenderar jag på ett hostel i Miami Beach med min kompis Anni. Allting är väldigt bra och det enda jag klagar på lite är att mitt rum är såå kallt, fryst hela natten. Sen verkade det som om folk hade party i lobbyn från 1-4 inatt. Inte så uppskattat av mig när det ledde till att jag vaknade alldeles för många gånger och insåg hur mycket jag frös. Ligger just nu med lakan, filt, två tjocktröjor och en handduk. Idag blir det till att fråga efter fler filtar!!! Jag är en stark ogillats av att frysa när jag sover! Jag sover ju hemma med mitt duntäcke året runt hemma i Svea! Saknar dig mitt duntäcke. 

 

Men vi landade som sagt i Miami, Florida igår. Sen tog vi taxi till vårt hostel. Var seriöst den dyraste taxin jag någonsin åkt! En halvtimme kostade oss 92 dollar... Så uppemot en 550 kr... Antingen så hade han mixtrat med den eller så är det dyrare att åka taxi här än vad vi tror. 

På flyget så fick en liten flicka sitta bredvid mig. Hon såg så förskräckt ut i början av sitta bredvid mig så jag började prata med henne för att lugna ner henne (hennes mamma satt på andra sidan). Slutade med att jag hade skaffat mg en ny kompis som inte slutade prata med mig på hela resan. Men oj vad söt hon var! 

Haha! De hade gungstolar på flygplatsen! Kunde inte sluta skratta när jag såg det! Så kul!