Om 80 dagar så är jag på väg mot Florida och jag beger mig inte själv! Utan min kära finska vän Anni joinar! Ska bli HUR GÖTT SOM HELST och vi ska vara helt galna som bara vi kan. 

Tanken slog oss igår att ta och köra ner dit istället för att ta flyget. Blir ju betydligt roligare, även om vi förlorar någon dag där nere. Men det gör oss absolut ingenting! Istället blir det ashög musik, stanna när man vill, ingen tidspress, vi gör allt i vår egen takt, packningsmängden bestämmer vi själva och vi har bil. Så Anni ska fråga sin familj om vi kan låna deras ena bil. IIIIIIIIHHH!!!! Ni anar inte hur taggade vi är inför detta. Nu har jag något stort att se fram emot som är nära. Det är ju mindre än tre månader, och det går ju hur fort som helst! Speciellt när det är thanksgiving, julafton och nyår innan (+ min födelsedag, lite egotrippad är jag allt)! Även om jag önskar att det var januari nu så är jag ändå glad över att det är tre månader kvar eftersom min kassa måste växa innan dess. 

Men låt tiden gå fooort! Det skulle jag absolut inte klaga på! För det betyder att min tid här är snart min tid i Sverige istället. Jag har det bra här, tro inte annat. Men jag föredrar att vara hemma ändå.

Ett av de bästa ordspråken som finns. 

 

Nu ska jag smita och hämta ungarna. Precis hemkommen från Sofia efter att ha tittat på senaste HIMYM-avsnittet. 

VARFÖR HAR INTE INTERNET M.A.S.H?!?!?!?! DE HAR JU ALLTING ANNAT!!! MITT KÄRA UNDERBARA M.A.S.H.!!!! 

Får imorgon smita till DVD labyrint butiken och hyra en säsong! Och har inte de M.A.S.H. så blir jag banne mig fly förbannad och smiter och köper mig en säsong! För M.A.S.H. ligger mig varmt om hjärteroten. Eller hur Nicolina och Tindra? Det är galet hur många kvällar jag har spenderat framför detta program och gråtskrattat åt deras dumheter! Hoho, roligare program är svårare att hitta.

Jag mår mycket bättre gott folk! Inga skuldkänslor längre. Min vecka har blivit godkänd av familjen och jag har ännu en gång bett om ursäkt för missförståndet och vm sa att det var kolungt. Hon sa iofs inte ko, men ni förstår vad jag menar. Så nu smiter jag till Florida i januari. Tja, jag klagar inte. Nu ska jag bara vara duktig och spara med. Har man träffat mig och diskuterat pengar någon gång så vet man hur KATASTROFALT DÅLIG jag är på att spara pengar!!! 

 

Imorse så smet vm med mig och barnen till skolan. På vägen säger hon att jag klagar nog inte på vädret. Kunde jag hålla med henne? Jamenvisst kunde jag det! Att jag inte hade vantar förvånade henne med och hon undrade om jag inte frös. Absolut inte! Hade ju min kilometerlånga halsduk (som ni kan se längre ner. Den börjar närma sig tre meter, om inte mer) och min nya införskaffade mössa för 60 spänn och en tjocktröja. Jag frysa? Neheee, du. Jag klarar mig alldeles utomordentligt bra! Det var ju bara 3-4 grader ute, så inte behöver jag vantar än! 

 

Sen kom Sofia över till mig och vi snackade en del för att sen kolla på Inception på mitt rum. Vår TV i vardagsrummet kan inte spela svenska filmer. Mög. Men jaja sen så tog vi och käkade apelsinerna som vi köpte i fredags och käkade dem med en sked under filmen. Lite små problematiskt, men funkade. Så nu har vi våra "pumpor". Ni ska få se bild på dem och vår Washington dag när jag får mitt minneskort från Sofia. Hon lånade det idag för att föra över mina bilder till hennes dator. 

 

Men har här två bilder på mig och Lincoln Memorial. 

Varför har jag så lätt för att känna skuldkänslor? Det är så mögigt irriterande och jag mår ju så dåligt varenda gång. Det behöver inte vara mitt fel för att jag ska må dåligt ens. Ojojoj vad jag kommer må kasst i framtiden av missförstånd. Ser inte fram emot det. Jag får alltid ont i hjärtat. Bokstavligt. Och min mage vänds ut och in. 

 

Här kommer dagens missförstånd. 

Jag frågade för några veckor sedan om jag kunde få ledigt i en vecka i januari för att åka med Anni till Florida. Hon hade nämligen frågat om jag ville följa med henne dit. Självklart ville jag det så jag sa till mina vf att vi funderar på att smita antingen den 16:e eller 17:e. De sa att de skulle kolla upp det. 

Det har inte nämnt något om det sedan dess så jag frågade dem ikväll om det gick. Min vp svarar och säger att visst gick det. Jag har ledigt den 16:e och 17:e. Ursäkta? Helt plötsligt tycker jag allt är pinsamt eftersom jag frågat om en veckas ledighet och inte två dagar. När jag försöker komma på något snällt sätt att säga att det måste ha blivit ett missförstånd så märker de att jag tvekar och frågar om något är fel. Jag säger då att jag hade frågat om vi kunde åka den 16:e eller 17:e och sen stanna i en vecka. Så att jag skulle be om ledigt mån-fre. De är lite förvirrade och säger sen att det är ju EN HELT annan sak. De hämtar en kalender och jag får peka ut vilka dagar jag tänker vara borta, så att det blir rätt. De hade tänkt att jag bara hade tänkt ta en extra lång helg. Alltså vara iväg tors-mån, eftersom ungarna är ledig på måndagen. Inte riktigt var jag tänkt mig. Känner mig skitdum! De måste ju ha missförstått min engelska förklaring första gången så då är det ju mitt fel!! Ännu dummare känner jag mig när de frågat vp föräldrar om de kunde komma den 16:e och 17:e för att passa ungarna, medans föräldrarna jobbade. SKIT också för äckliga missförstånd skuldkänslor! Det hela gör det inte bättre över att man ser hur trötta de är (vm är inte helt frisk och vp var inte på bästa humör). De säger att de får kolla upp det med vp föräldrar igen och återkomma, men det tror nog att det ska funka.

Men meningen när de säger "Det är ju EN HELT annan sak." kommer ta ett tag att få ut ur skallen. 

 

Mamma, pappa, jag saknar er!!! All kärlek till er! 

Jag är uttråkad. Nu har jag inget att se fram emot på ett bra tag. Jag vet, jag vet, jag ska till Washington nästa helg. Men det är inget jag riktigt ser fram emot om jag ska vara ärlig. Det är bara något som ska göras. Inte så att jag inte tror att jag kommer ha kul när jag väl är där. Utan mer att jag vill göra något NU, inte sen. 

Sofia jobbar tyvärr och Anni vet jag inte än. Nu svarade hon och hon hittar gärna på något senare idag. Tack och lov! Min dag är räddad och jag behöver inte oroa mig för att sticka till gymmet. Ooooch NU så kanske vi har bestämt vad vi ska göra i eftermiddag. Juppadu! Nu börjar jag bli glad igen och kanske borde ta den duschen som jag har skjutit upp hela morgonen. En dag av blåst och promenerande i Washington förbättrar tyvärr inte ens kroppslukt. 

Har hängt med Sofia ikväll. Jag smet över till henne efter att jag slutat jobba. Hon jobbade fortfarande eftersom päronen inte kommit hem. När de väl kommit hem så smet vi först till en videobutik som ligger några kvarter bort för att kolla om de hade filmen The Great Gatsby. Fick mig en chock när jag gick in i butiken. Den ser väldigt liten ut utifrån. Går man in i den så känns den ännu mindre, men se där har man fel. För från golv till tak så täcks alla väggar, hyllor och gångar av filmer. Det var som en minilabyrint. Svensken Greta Garbo fanns iaf med där! 

Efter lite strul så lyckades vi låna filmen och vi begav oss till Giant för att köpa apelsiner. Vi hade tänkt prova på att göra "minipumpor". Typ. Om ni fattar. Om inte, kolla på denna bilden.  

Sen började det roliga. Vi smet till ett snabbmatsställe för att köpa kvällsmat. Vi tänkte prova på ett ställe som heter Popeye. Tydligen rätt populärt snabbmatsställe. När vi kommer in där så vände vi nästan klacken på direkten. Vi kände istället för att prova på en amerikansk Doncan. 
Förstår ni hur många det var som jobbade och hur lite kunder de hade och hur långsamt det gick? PINSAMT! Till slut fick jag iaf min mat. Dum som jag var så köpte jag en meny. Jag köper ju aldrig en meny? Pommesen är inte så god och jag dricker knappt läsk.. 

Vi smet iaf så fort som möjligt. Vi var utstirrade.. Spooky. Vi snackade ett främmande språk och vi var i ett dåligt kvarter. GAAAH ta mig därifrån. Inte riktigt, men nästan. Speciellt när det var mörkt ute och vi kände för att vi låser in oss i bilen så fort som möjligt, hehe. Två uppskrämda svenska tjejer på framfart. Woho. Vi lyssnade iaf på jullåtar hela tiden, vilket gjorde livet lättare. 

 

Det bästa var när jag sa något och Sofia hörde inte vad jag sa (kommer inte ihåg vad jag sa) och hon svarar: "Köpa what?"

AHAHAHAHA! Så galet kul! 

Lite senare under filmen (när vi var säkra i mitt rum) så börjar jag prata med Sofia på engelska. Det roligaste var att det tog oss båda ett tag att uppfatta det. HAHA! 

 

Nu är det dags för mig att sova (ca fem timmars sömn..korv) eftersom jag smiter till DC imorgon tidigt och därmed har jag förstört min ena sovmorgon i helgen. Nu blir det bara en sovmorgon på nästan två veckor. Uää.. 

Jag har halvt gjort bort mig men samtidigt varit väldigt effektiv idag. 

Min läxa är ÄNTLIGEN klar och inskickad. Nu så håller jag bara tummarna på att den går igenom så att jag blir kuggad från kursen. (Är man tjej så är man, överanalyserandet är en del av en.) 

Sen så har jag kollat på säsong 1 och 2 av Awkward. Gillar den. Korta och bra avsnitt på 20 minuter så det går relativt fort och man ödslar inte en massa tid. 

Sen så har jag även fått känna av den hatade (gillar inte att säga hata, det är ett rätt grovt ord men är helt ärlig när jag sätter det i denna meningen) mensvärken. Kvittar vad man än gör så kan man inte koncentrera sig på någonting. Det enda jag var tacksam över i den stunden var att jag inte jobbade utan låg i min säng. 

 

Halvt gjort bort mig. Eller helt. Jag håller mig till halvt så mår jag lite bättre. 

Tösen gjorde mig förbannad efter hennes simträning och sen började hon och killen bråka. Han slutade när jag sa till, det gjorde inte hon. Jag varnade henne och hon lyssnade inte vilket ledde till en konsekvens. Vad jag inte riktigt tänkte på var att mitt straff var lite väl hårt. Jag var trött och irriterad så jag kunde inte riktigt tänka klart, speciellt inte på engelska. (Min engelska suger efter sjuslaget.) Tösen blir fly förbannad på mig för att det är ett så hårt straff. Det slutar med att vi ringer hennes mamma och hon berättar att det brukar vara ett av de sista straffen de ger innan de tar saker från hennes rum. Jag känner mig smådum men hon meddelar att det är upp till mig hur jag vill ha det. Hon står bakom vad jag än gör. Hur lättad blir jag inte av det!? (När mamman backar upp en även om det inte är vad hon skulle ha gjort blir man inte annat än lättad och glad.) Vi kompromissa fram en lösning och det löste sig rätt bra. Slutet gott allting gott. Förhoppningsvis. Men tösen börjar lära sig att man inte kan köra med mig hur som helst. 

 

På lördagen blir det antagligen DC för mig och Sofia! WOHO! Sen blir det även DC nästa vecka, men det är ju för plugget så det ska bli kul att åka dit och kunna göra vad man vill istället. 

 

SEN så kan jag även meddela att jag kontaktat Rebekah! Hon bor i Chicago och vi ska träffas förhoppningsvis i mars då jag tänkte att man kunde bege sig över! Hur galet kul kommer inte det bli?! Har inte sett henne på åtta år! Sist jag såg henne var på en busstation (är jag helt ute och cyklar om jag säger att det var Emtrafeza? Eller var det Itza?) i Chiclayo gråtandes floder över att vi skulle lämna varandra. Så det är lite nervöst, man förändras en hel del under tonåren, men galet kul ändå! 

Något som är det värsta man kan göra när man har mensvärk och inga mirakeltabletter, det är att ha på sig ett par byxor med hög midja. Aouch! 

Hur som haver så har jag idag blivit färdig med min uppsats och halvfärdig med analysen. Så imorgon blir det till att skicka in det. Yay! Sen har jag även städat mitt rum och tvättat mina sängkläder. Det behövdes verkligen! De som har sett mitt rum någon gång vet vad jag snackar om. Tvättade ungarnas lakan när jag ändå höll på. 

 

Och sist men inte minst så har jag skypat med pappa idag. Det var ett väldigt kul skype samtal, haha. Jag såg att pappa var inloggad på skype så jag ringde honom. När han svarade så ser jag att han är utomhus. Han är på väg hem ifrån jobbet och är nere vid bron i Timsfors. Sen så "cyklar" jag med honom hela vägen upp till branta backen. Ojojoj, vad underbart det var! Jag såg "Älgfrihetsgudinnan" (det är en vanlig miniatyr frihetsgudinna fram till vintern då den får två "horn"/lyktor på kronan), svängen efter Bäckholmen, Britta Eks hus, det nybyggda huset bredvid familjen Eks och Marianne & Karl-Gustavs hus och till slut branta backen där vi lägger på. Det var det bästa på länge. Allting var som innan jag smet, förutom vädret. Äkta svenneväder hemma. Kyligt, ruggigt, dimmigt, småregnigt, osv. Och Nicolina säger åt mig att det är inget att sakna eftersom jag kommer uppleva det nästa år.. Kul Nicolina, kul. 

 

Lite av min väg till ungarnas skola.

Förresten så blev jag beskriven så här av min vp ikväll när han såg mig i måndagskväll; "Likblek och inte för att vara elak du såg ut som en mumie." Haha, bästa komplimangen på länge! Eller var det en komplimang? Hmm.. Det var iaf pricken över i:et på hur jag kände mig.

Fick mina Lord Of The Rings filmer i söndags. Kan inte säga annat än att jag är lycklig och känner mig hemma. Jag har lite svårt att förstå att några filmer kan få mig att känna mig mer hemma här. Kanske är det för att jag tittat så mycket på dem hemma i kära Tånneryd och haft många kvällar i soffan, både sovandes och fastklistrad. Jag är såå amazed av att dessa filmer har fångat mig så starkt, att jag måste få dem utskickade till mig för att jag var dum nog att lämna dem hemma. Gick en slant till det, men det hade varit dyrare att köpa de förlängda här. Hade kunnat köpa de icke förlängda för 4 dollar stycket, men det är inte tillräckligt bra för mig. Jag älskar verkligen filmerna och som jag brukar säga; Utan musiken så är de flesta filmer skräp. Kan inte annat än hålla med mig själv även när de gäller dessa filmer.
Glad att jag har vänner och syskon hemma som gillar dem för alla här verkar tycka de är tråkiga och alldeles för långa. Ojojoj vad fel de har. De är perfekta. 

Den här scenen är lika kul varje gång. Pippin slår verkligen all slags rekord.

Har inte varit här i 100 dagar men det är 100 dagar tills den här tösen fyller 17 år. Hur vet jag detta? Jo för jag har en nedräkningsapp på min mobil som min syster var så snäll att sätta in sin födelsedag på innan jag åkte, utan min vetskap.

Jag är sjuk. Men jag mår bättre än igår. Igår var huvudet stort som en melon och kroppen bara skrek av att få ligga ner. Det var även jobbigt att ligga ner för kroppen bara fortsatte skrika. Att resa mig upp från sittande ställning var en total plåga. Jobbade ändock till lite över fem innan mamman kom hem och jag kunde berätta berätta om mitt tillstånd. Hon skickade mig direkt till sängen och kom upp med te till mig. Hur bra familj har jag inte kommit till egentligen? Sen sov jag till klockan åtta. När jag vaknade var det mörkt ute och jag blev helpaff av detta. Det var ju ljust ute när jag gick och la mig! Trodde först att jag sovit till elva eller senare. 

När jag gick ner till köket för att ta några ritz, för att få något i magen även fast jag inte var hungrig, så kom pappan in i köket och frågade hur det var med mig. När jag berättade så blev han pappig och sa att om jag behöver något så var det bara att säga till, vilket han nämnde några gånger. Han trodde även att det kunde vara The Flu som jag håller på att få. Vilket jag inte hoppas, man kan bli liggandes i veckor av det. Men jag mår som sagt bättre idag så jag tror inte att det är det. 

 

För någon timme sen gick jag ner och sa till Ashley att jag mådde bättre men kände mig inte helt återställd men att jag kan jobba i eftermiddag. Hon säger då åt mig att slappna av och ta resten av dagen till att vila upp mig istället och inte tänka på att jobba. Så här sitter jag nu i min säng och har bara 600 ord kvar på min uppsats, lyssnar på julmusik och har skypat med min syster. Till eftermiddagen får det nog bli LOTR The Two Towers. 

 

Jag borde nog ta och äta något med. Har bara ätit några Ritz kex idag och det är middagstid nu. Får smita ner och hitta mig något ätbart.

Vaknade för en halvtimme sedan, vilket är smått irriterande eftersom detta är sista dagen då jag kan sova lite längre på morgonen, till klockan 7. Så vakna två timmar innan nödvändigt är inte så smart av mig. Men jag lyssnar på Bastille vilket kompenserar en hel del. Har ni inte lyssnat på dem innan så råder jag er verkligen att ta er tiden att kolla upp dem. Ni ångrar er inte!